Varför får man droppfot?
Varför man får droppfot kan bero på flera anledningar och har ofta att göra med skador på nervsystemet eller musklerna som styr fotens rörelse. Här är några vanliga bakomliggande orsaker.
Nervskador
Skador på de perifera nerverna som styr fotleden kan leda till droppfot. Det kan bero på tillstånd som perifer neuropati, där nerverna i benen och fötterna skadas, eller nervkompressionssyndrom som t.ex. ischiasnervskada.
Skador på ryggmärgen
Skador på ryggmärgen, till exempel vid ryggmärgsskador, diskbråck eller tumörer, kan påverka nervsignalerna till musklerna som styr fotens rörelser och resultera i att foten släpar.
Stroke
Ett stroke-anfall kan skada de delar av hjärnan som är ansvariga för att kontrollera fotens rörelser och leda till att det blir svårt att lyfta tårna.
Neurologiska sjukdomar
Vissa neurologiska tillstånd som multipel skleros, polio och Charcot-Marie-Tooth-sjukdom kan påverka nervsystemet och göra att foten hänger.
Muskel- och senförlamning
Skador eller förlamning i musklerna och senorna som styr fotens rörelse kan också orsaka droppfot. Det kan inträffa till följd av skador, muskeldystrofi eller andra muskelsjukdomar.
Vanliga symtom
Vanliga symtom vid droppfot påverkar fotens rörelse och funktion.
- Det primära symtomet är svårighet att lyfta foten vid försök att lyfta fotleden. Det kan kännas som att foten hänger neråt och det blir svårt att lyfta tårna från marken.
- Man kan ha en tendens att släpa den drabbade foten längs marken när man går. Det kan orsaka svårigheter att ta normala steg och kan leda till ojämnt gångmönster.
- Foten kan vara svår att kontrollera, vilket kan göra det utmanande att hålla balansen och utföra aktiviteter som kräver fotens rörelse, som att gå uppför trappor eller gå över ojämna ytor.
- Man kan uppleva en försvagning eller förlamning av de muskler som är ansvariga för att lyfta foten, särskilt de som styr fotledens dorsalflexion (rörelsen att lyfta foten uppåt). Detta kan resultera i minskad muskelstyrka och rörelseomfång i foten.
- Beroende på orsaken till droppfot kan det förekomma nedsatt känsel i foten eller underbenet. Detta kan vara en följd av nervskador eller neurologiska tillstånd som påverkar nervfunktionen.
Behandling av droppfot
Behandling av droppfot syftar till att förbättra fotens funktion och underlätta gångmönstret för personer som drabbas av detta tillstånd. Nedan beskriver vi några vanliga behandlingsmetoder vid droppfot.
Elektrisk stimulering
Transkutan elektrisk nervstimulering (TENS) eller funktionell elektrisk stimulering (FES) kan användas för att stimulera musklerna i foten och underbenet. Detta kan bidra till att öka muskelstyrka och förbättra fotens rörelseförmåga.
Fysioterapi och träning
Fysioterapi kan vara värdefullt för att stärka musklerna i foten och underbenet samt förbättra gångmönstret. Fysioterapeuter kan utföra övningar och tekniker som fokuserar på att förbättra fotens rörelse och styrka.
Kirurgi
I vissa fall kan operation vara ett alternativ för att korrigera underliggande anatomiska problem eller för att återställa funktionen i foten och fotleden. Kirurgi kan övervägas för personer med droppfot som inte svarar på andra behandlingsmetoder.
Hjälpmedel
Ortopediska skor och inlägg
Anpassade ortopediska skor och inlägg kan hjälpa till att ge stabilitet och stöd till foten och fotleden. Dessa specialdesignade skor och inlägg kan bidra till att förbättra fotens position och ge extra lyft för att underlätta gångmönstret.
Fotledsstöd och stövlar
Fotledsstöd och stövlar med inbyggd ankelstöd kan hjälpa till att stabilisera fotleden och underlätta fotens rörelse. Dessa hjälpmedel kan ge extra stöd och kontroll vid gång och minska risken för snubbling eller fall.
Fotortoser
Fotortoser är skräddarsydda apparater som fästs runt foten och underbenet för att ge extra stöd och förbättra fotens rörelseförmåga. Dessa ortoser kan vara särskilt användbara för personer med svårare droppfot som har muskelsvaghet eller förlamning.
Droppfotsskena
En droppfotsskena, eller en så kallad fotstödsskena, är ett ortopedtekniskt hjälpmedel som används för att ge stöd åt foten hos personer som lider av droppfot. Genom användning av en droppfotsskena erhåller foten stöd och förhindras från att hänga ner, samtidigt som den minimerar risken för att tårna fastnar i marken och därmed minskar risken för snubbling. Detta hjälpmedel spelar en viktig roll i att förbättra rörligheten och säkerheten för de som drabbats av åkomman.
Övningar att göra hemma
Det finns enkla övningar att göra hemma som kan hjälpa till att behandla droppfot och förbättra fotens funktion. Övningar såsom höftlyft, höftvridningar, tålyft och tåhävningar är effektiva och kan genomföras utan speciella redskap. Dessa övningar kan vara krävande för personer med droppfot, så det är viktigt att undvika överansträngning och att vara uppmärksam på eventuell smärta. Fördelen med dessa övningar är att de kan utföras bekvämt hemma i vardagsrummet. Ta del av en instruktionsfilm för att följa övningarna på rätt sätt.